Debatt:

Privatiseringen av bibliotek strider mot bibliotekslagen

I början av 90-talet började politikerna i Sverige privatisera den svenska allmännyttan. Vården, skolorna och nu till och med folkbibliotek. Folkbibliotek på entreprenad utgör ännu hot mot bibliotekslagen och dess demokratiska uppdrag, säger skribenten Claes Eliasson, student på Södertörns högskola.

Idag har vi privatiserat sjukvården, äldrevården, tandvården, radio, tv, telefoni, barnomsorgen, pensionssystem, kollektivtrafik och till och med vissa folkbibliotek. Argumenten har varit allt från att staten inte ska äga företag till att marknaden sköter sånt mycket bättre än vad staten gör – argument framtagna för att driva på nyliberala idéer om att marknaden och den “osynliga handen” bättre kan ta hand om vårt samhälle än  människorna som lever och verkar i det. Det finns idag ett antal privata aktörer i Sverige som driver folkbibliotek. Det fungerar så att de får en fast summa pengar av kommunen – och eftersom bibliotekslagen förbjuder att de tar betalt av användarna så måste vinsten komma från den summan de får av kommunen. I Nacka kommun får entreprenören en bonus om de lånar ut många böcker.

Bibliotekslagen är en ramlag som syftar till att verka för kunskapsförmedling, fri åsiktsbildning och att bibliotekens verksamhet ska arbeta för att stärka det demokratiska samhället. De ska också främja litteraturens ställning, intresset för bildning, upplysning, utbildning och kulturell verksamhet. Kommunen ansvarar för detta – även om en privat aktör får uppdraget att sköta verksamheten.

Bibliotekslagen nämner också prioriterade grupper. Alltså grupper som ska få särskilt fokus och uppmärksamhet från biblioteken. Dessa är bland annat personer med funktionsnedsättning och de nationella minoriteterna.: judar, romer, samer, svenskfinnländare och tornedalingar. Dessa grupper ska ha tillgång till litteratur på sina språk och tekniska hjälpmedel. Detta är ett väldigt viktigt uppdrag och i förlängningen en stärkande del av det demokratiska uppdraget. Men från min egen erfarenhet som bibliotekariestudent är det oftast inte dessa uppdrag som genererar mest lån. Poängen är dock att det ska finnas. På alla folkbibliotek – för det bidrar till att stärka ett demokratiskt samhälle. 

I en opinionsartikel från 31 oktober 2018 i Dagens Samhälle, berättas det om högerpolitikern Jonas Naddebo som sagt att han vill privatisera Stockholm stads folkbibliotek. Skribenterna analyserar och ger flera exempel på varför detta är dåligt, med Nacka kommuns exempel på en liknande privatisering. I fallet med Nackas företag Axiell, som också säljer bibliotekssystem, kan man inledningsvis kritisera deras kontroll över biblioteksmarknaden. Många folkbibliotek har nu gått från att använda deras program BOOK-IT till att börja använda open access-program med fri tillgång. Att Axiell då kan stärka sitt grepp om marknaden genom att själva driva bibliotek är en ren påverkanskampanj och i förlängningen ett hot mot bibliotekens demokratiuppdrag.

Företag som driver bibliotek vinner uppdrag genom en upphandlingsprocess och får en viss mängd pengar av kommunen de verkar i. De får, som i Nacka, sedan en prestationsbaserad bonus utifrån mängden lån som genomförs. Skribenterna i Dagens Samhälle påpekar i sin opinionsartikel att Axiell valde att avstå från förseningsavgifterna vid försenade lån av böcker om användaren lånade fem nya böcker. Detta skapade mer inkomst för företaget och statistiken sköt i höjden. Men det ökade inte läskunnigheten och nådde inte nya grupper. Alltså kunde de få mer av kommunens pengar utan att behöva arbeta mot bibliotekslagens mål. 

I en debattartikel i Dagens Nyheter från 2019 skriver tolv representanter för Sveriges Författarförbund om bibliotekens grundläggande roll i den demokratiska infrastrukturen och hotbilden mot den rollen. Utöver biblioteksdöden, de eftersatta skolbiblioteken och bristen på digitala bibliotek tillgängliga för alla tar de upp privatiseringarna av folkbibliotek. De påpekar att Nacka kommun inte kunde hitta någon positiv förbättring med privatiseringen av sina bibliotek men att de ändå privatiserade de resterande folkbiblioteken i kommunen. Detta tyder på att privatiseringen stärker marknadiseringen och att det slår ut kraven på kvalitet, vilket i sin tur försvagar demokratiuppdraget. Det försvagar de läsfrämjande insatserna, allmänhetens insyn försvåras och likaså meddelarfriheten för personalen. De kallar det för en förskingring och avmodernisering av bibliotekslagen. 

Privatiseringarna av allmännyttan har slagit fel. Bibliotekslagen undermineras av företag med andra agendor än att stärka det demokratiska samhället. För att visa på dessa företags uppsåt och vittna om deras karaktär tar jag upp några exempel på negativa resultat i andra delar av allmännyttan:

År 2011 avslöjades missförhållanden på äldreboenden drivna av Carema. Exempelvis vägdes blöjor för att avgöra om byte var nödvändigt i syfte att spara pengar. Chefer fick bonusar för kostnadsbesparingar. Företaget bytte efter skandalen namn till Vardaga. År 2012 gjorde Carema 35 miljoner kronor i vinst på 6,3 miljarder i omsättning men betalade endast 350 000 kronor i skatt, vilket möjliggjordes genom räntesnurror.

Under covid-19 pandemin 2020 larmade en anställd om att företaget Attendo inte isolerade smittade på ett äldreboende, trots att de uppgett motsatsen. Personen kallades in till huvudkontoret, anklagades för illojalitet och hotades med uppsägning. Detta strider mot meddelarskyddet. 

År 2020 rapporterades det om missförhållanden på Apoteas lager i Morgongåva: kameraövervakning, kollektiv bestraffning, inlåsta arbetare och beordrad övertid. Enligt Unionen beordrade företaget 19 000 otillåtna övertidstimmar mellan januari och juli 2023. Unionen stämde Apotea på 10 miljoner kronor. 

Hos Internationella Engelska Skolan har sju skolor undervisat i engelska utan tillstånd. Elever har tvingats bära skyltar vid toalettbesök. Flera anklagelser om glädjebetyg har framförts, och lärare har vittnat om press från skolledningen. Fackklubbar har rapporterat oroande resultat i enkätsvar från 1700 lärare. Det har även framkommit att ägarna stöttat högerextrema idéer. 

Om vinstdrivande företag är ansvariga för saker som dessa i skolan och vården, då kan vi inte lita på dem när det gäller biblioteksdrift och demokratibyggande uppdrag.

Folkbibliotekens främsta roll i samhället är att arbeta för att stärka och utveckla det demokratiska samhället vi är en del av. Om ett företag som Axiell driver ett folkbibliotek med motivationen att tjäna pengar kan detta aldrig, i min mening, överensstämma med bibliotekslagen.

Bolagen kommer alltid leta efter det enklaste sättet att spara in pengar, som när de stryker låneavgifter vid lån av 5 nya böcker, för bonusens skull – hur ska de då kunna arbeta för att stärka sin egen produkt, BOOK-IT, inom den övriga biblioteksvärlden?

Hur ska vi kunna lita på att något de gör handlar om att leva upp till bibliotekslagen? Vi vet redan att deras första prioritet alltid kommer att vara att gå med vinst. Detta urholkar meningen med bibliotekslagen och folkbibliotekets demokratiska uppgift. Och om vi har lärt oss något av detta nyliberala marknadsexperiment så är det att vinsten för sådana företag alltid kommer gå först. Lagen är sekundär, något att ta sig runt.

Denna nyliberala marknadsstrategi har pågått sedan 90-talet och för varje år fortgår det i samma anda. Om vi vill ha ett slut på det måste vi visa det med vår demokratiska kraft, vår röst. Det måste synas att vi inte accepterar marknadiseringen av vår demokratiska infrastruktur! Använd din röst, skriv till politikerna i din kommun, skriv insändare till din lokala tidning och framförallt, rösta emot vid varje val!

Claes Eliasson är student på
bibliotekarieprogrammet på Södertörn.