Donald Trump tillträdde som USA:s president i januari i år och har under sin korta period vid makten redan hunnit skaka om i offentlig förvaltning. Det handlar bland annat om nedskärningar riktade mot flertalet federala, statliga myndigheter i landet, inklusive krav på nedläggning av all verksamhet i några av organisationerna. Ansträngningarna för dessa projekt leds av techmiljardären Elon Musk och hans så kallade Department of Government Efficiency (DOGE) – på svenska ungefär ”effektiviseringsdepartementet.”

DOGE har under sin korta existens fått stor uppmärksamhet för sina påtryckningar på mängder av myndigheter, och har även gett upphov till protester bland offentligt anställda, såsom parktjänstemän i landets nationalparker.

Nedläggning av biblioteksmyndighet

14 mars utfärdade Donald Trump en exekutiv order som kan få allvarliga konsekvenser för biblioteken i landet. Det handlar om krav på nedläggning av ett flertal myndigheter, däribland Institute of Museum and Library Services (IMLS), den enda federala myndighet som ansvarar för biblioteksfrågor i USA. Myndigheten är redan idag väldigt liten – med sina 75 anställda tar IMLS upp endast 0.0046% av den federala budgeten. Myndigheten fördelar bland annat ekonomiska medel till museer och bibliotek över hela landet och bidrar till forskning och policyutveckling. American Library Association (ALA) skriver i ett uttalande att ordern att stänga ned IMLS är väldigt kortsiktig och att beslutet i störst grad skulle påverka landsbygdsborna.

Trumps presidentorder har under veckan som gått följts av ett besök hos IMLS av säkerhetspersonal och anställda på DOGE – ett tillvägagångssätt som blivit välkänt, sedan DOGE-personal genomfört liknande räder på många andra myndigheter.

Radikal högeragenda

Etableringen av DOGE är en historisk och närmast unik händelse, bland annat då det är ett tillfälligt departement utan officiell status. Däremot har det Muskledda departementet på kort tid fått stor uppmärksamhet, både för sitt sätt att rekrytera och sitt sätt att arbeta. Stora delar av DOGE består av väldigt unga och politiskt oerfarna rekryter, vilka ofta plockas direkt från techsektorn.

Arbetet drivs först och främst utifrån ideologiska syften: att skära ned på offentlig administration, för att decentralisera offentlig styrning och kunna överlåta kontrollen över samhällsfunktioner till privata intressen. Ett av de mest extrema uttrycken för detta är så kallad ”högeraccelerationism”, en typ av extrem marknadsliberalism som vill lägga så stor makt som möjligt i händerna på ”privata enheter, som idealt styrs av ett slags techmonarkier.”

Det är ännu inte helt klart vilken typ av påverkan som DOGE kommer att få i praktiken. Somliga bedömare menar att effektiviseringsdepartementet saknar juridiska medel för att driva igenom sina nedskärningskrav. I somliga fall har avskedade tjänstemän redan fått återgå till arbetet, efter beslut från domstol.

Å andra sidan anses DOGE bereda marken för framtida arbete. Oavsett om DOGE kan utöva myndighetsmakt eller ej så utgör de startpunkten för en ny typ av radikal nyliberal förvaltning. En typ av förvaltning som kan få långtgående konsekvenser för hela samhället – inklusive invånarna och biblioteken.

ALA bedriver just nu en kampanj gentemot amerikanska medborgare, för att få dem att uppmärksamma hotet mot IMLS och sätta tryck på sina kongressledamöter att stoppa förslaget. Mer information på ALA:s webbsida: 

Läs mer: 

Vad är DOGE? (engelska)

Uttalande av ALA (engelska)