Nej, jag var inte på den kristna mässa som traditionellt finns på söndagmorgon på bokmässan, utan lyssnade på Åse Seierstad som utifrån sin nya bok Afghanerna berättade om de personer hon intervjuat för boken. Det handlar om två kvinnor som fått sina liv förstörda när talibanerna tog över igen. Den tredje intervjupersonen är en högt uppsatt taliban. Det är överväldigande att höra om enskilda människors öden och tankar i och om det sker bakom rubrikerna långt borta, det kommer så nära. Åse Seierstad började med att kommentera det faktum att tusentals afghaner flögs ut ur Kabul då talibanerna tog över, att det var en lättnad för  de nya makthavarna att bli av med dem som kunde blivit en opposition.  En tanke som inte slog mig när jag nyligen läste Ut ur Kabul av Robert Karjel, en detaljerad skildring  av hur det gick till när alla de som arbetet för Sverige vid ambassaden eller för det militära evakuerades. Spännande läsning, som värsta thrillern samtidigt som man inser att det finns en värld i svensk byråkrati, diplomati, polis och militär som man icke anat. Det finns mycket mer än två sidor på alla mynt! Rubriken på seminariet var ”Ett land i krig med sig själv” och Åse Seierstad påtalade att det är ett mycket splittrat land och att det enda hoppet är att talibanernas splittras vilket verkar troligt.

Efter detta kändes det bra att lyssna på Jan Guillou som bestämt och tvärsäkert berättar hur allting är och vad som bör göras och oftast håller jag med honom. Efter att ha berättat att han nu som pensionär kan skriva fritt och inte behöver hålla sig till någon genre, utan kan blanda autofiktion med naturskildringar, humor oxh samhällskritik, talade han om för oss hur  läget är. ”Vi befinner oss i en total mardröm nu när alla partier utom SD lämnat sin ideologi… Det är partierna som hotar demokratin….detta kommer att hålla på tills socialdemokraterna vågar bli socialdemokrater…. Kriget upphör men ingen vinner och västvärlden överger Ukraina… De borde erövra Krim för att få ett förhandlingsläge …..Politikerna måste bli coolare … problemet är den bristande jämlikheten och ideologiernas död och anpassningen till SD som är fascister… Det finns ingen politiker som tror på hårdare straff men det vågar de inte säga för SD ”.

Kontentan  var att  Sverige var som bäst 1980 och uppmaning till sossarna att komma tillbaka och att nu har han blivit en gammal gubbdjävul. Sade Jan Guillou, tog sin käpp och gick kvarlämnande några av sina käpphästar.

Så över till ännu en klok gubbe med en helt annan image, Lasse Åberg.  Han har just kommit ut med en självbiografi som han själv vill kalla bildografi då den är rikt illustrerad, ” Lasse Åberg – samlade fragment ur ett spretigt liv”. Lasse Åberg är en fantastisk kreativ mångsysslare  och på frågan om vad allt han gjort, så är svaret att  ”det enda jag inte gör är konstsim” . Själv anser han att bästa han skapat är seriemuseet i Bålsta. Det populäraste är dock Sällskapsresan och Electric Banana Band som fortfarande spelar live.  Lasse Åberg säger att han vill roa sig själv och andra och att det känns som att ha lyckan att alltid vara på ett vuxendagis.  Ser fram emot att ta del av alla dessa fragment!

Ett av mässans tema i år var judisk kultur. Ett av temaseminarierna var det där Göran Rosenberg intervjuade Eva Ekelius om hennes nyutkomna bok Vakna mitt folk! Det judiska Europa mellan franska revolutionen och den ryska. Här beskrivs, delvis genom skildringar av olika personers liv och då framförallt kvinnors, under denna tid  med utgångspunkt i Berlin, Wien, Vilnius och Odessa. Det handlar om hur upplysningstiden gav möjligheter till utbildning och vidgade vyer. Här betonas vikten av den inspiration  och kreativitet som integration och möjlighet till kulturmöten innebär.

En bok att sätta upp på den allt längre listan på vad  som ska beställas på biblioteket. För inte var det jag som bidrog till att förlagen slog försäljningsrekord. Men det var ju bra att många köper mycket för det bäddar för att mässan kommer att kunna fira fyrtioårsjubileum nästa år. Mässan är ju ett gigantiskt kulturutbud på marknadens villkor, så det är ju bara att glädjas åt att så många köper böcker och annat som var till salu. Samma helg höll Syndikalistiskt Forum i samarbete med ABF m fl Radikal Bokmässa för elfte gången i Hammarkullen. Rapport?

Mässan allra sista inslag har i många år varit Jan Guillous framträdande på Globala Torget, så icke i år. Anlände till dit just när  presentationen av Joakim Medins bok Kurdspåret – Sverige, Turkiet och priset för ett Natomedlemskap presenterades. Uppenbarligen ännu en bok att sätta på listan. Sedan var det dags för Agnes Hellström, tidigare ordförande i Svenska Freds, att berätta varför hon skrev boken Fredsfittan – Natobeslutet som förändrade Sverige, som skildrar det snabba och och dåligt förankrade beslutet att gå med i NATO och hur hon agerade för mer eftertanke och analys och hur hon då blev behandlad av media, makthavare och politiker. Titeln Fredsfittan är hennes eget svar på frågan vad sådana som hon borde kallas i motsatts mot alla stridspittar. På ett tidigare seminarium hade jag sett ett uppenbart exempel på hur hon det kan gå till. Agnes Hellström skulle i samtal med två äldre bildade stridspittar, som var såväl politiker som journalister och diplomater,  jämföra beslutsprocessen vad gäller NATO i Finland och Sverige. Det blev en animerad ordväxling där herrsidan sade sig komma med fakta och hon blev tillsagd att sluta agitera. Har sällan sett ett så tydligt exempel på härskarteknik. Agnes Hellström berättade om detta i framträdandet på Globala Torget och kommenterade det med att här på mässan kände hon att hon hade åhörarna med sig medan på t ex Folk och Försvar var hon en ensam röst i öknen. Slutsats: Vi måste höja våra röster!

Så var den trettionionde mässan över och det är att  som vanligt inse att man bara kan ta till sig någon promille av allt som bjuds och jag varje år följer min smala väg på jakt efter allt om bibliotek, kultur, politik och vissa intressanta personer men att  man oundvikligen hela tiden snubblar över annat som kräver uppmärksamhet, serendidipityfaktorn är hög precis som den ska vara på ett bibliotek.

Väl hemkommen nås jag av ett brev från biblioteksmuseet, som kommer att läggas i malpåse av brist på pengar och engagerade medlemmar. Självklart borde statliga kulturpengar satsas på detta lilla naggande goda nationalmuseum för bibliotekshistoria!

De bisfoldrar som jag skulle få skickade till mig för att sprida på mässan behagade posten inte leverera i tid, undrar når de kommer. Så alla som läser detta och inte prenumererar på bis gör det omgående för att få allert biblioteksdebatt från vänster. bis får inte längre något tidskriftsstöd så fler prenumeranter är en nödvändighet!

Ingrid Atlestam