Hörde just på ABC-nytt (lokalt Stockholm på TV) att SSB slutar med bokprat i skolklasserna. Istället ska lärarna få bokprat. En rejäl kvalitetsförsämring. Mitt inlägg i kommande bis-nummer om att satsa mer på barn- och skolbiblioteken klingar uppenbarligen ohört. Läs själva i kommande nummer.
Mats Myrstener
5 svar till ”Stockholms stadsbibliotek slutar med bokprat”
-
När jag har bokprat så är ju en av poängerna att jag är en förmedlare som inte kommer i från skolan, som inte betygsätter. Boken blir symbol för något friare än själva skolväsendet. Men att bokprata är också ett sätt att marknadsföra folkbiblioteket som plats…SUCK! Jag har ungefär 40 bokprat om året. Efter så gott som varje bokprat så är det inom några dagar någon eller några från klasserna som hittar till biblioteket på på sin fritid.
-
Jag är inte helt insatt i Ssb:s strategi, även om jag har hört en del om den. Vill bara säga att det naturligtvis inte behöver vara lika med en kvalitetssänkning i och med att bibliotekarier arbetar mer gentemot lärare än elever. Genom att lärare får en god literaturkännedom nås fler elever än vad en enskild bibliotekarie kan nå på egen hand. Och sedan detta med bokprat, är det ristat i sten att detta ska vara det sätt som bibliotekarier arbetar gentemot barn/skola på. Nej, fram för ännu fler intresseväckande metoder!
-
Ja jobbar då inte i Stockholm så jag har inte drabbats av detta. Det är väl bra med varierade arbetssätt. Att samla ihop intresserade lärare och ha ett bokprat för dem är också ett bra arbetssätt, under förutsättning att det är just intresserade lärare… Men det är ju inget som garanterar att en lärare som fått ett bokprat får god litteraturkännedom, eller förmedlar vidare till eleverna. Fast det bästa med det här är väl att det blir en diskussion om barnbibliotekariernas arbetssätt.
-
Detta att "jobba med förmedlare" är verkligen inget nytt och vad gäller just att försöka nå ut med litteratur via lärarana är det prövat måmga gånger om utan någon större framgång. Bäst är ju både ock, allt genast, men måste man välja så ska nog bibliotekarierna prioritera klassrummet före lärarrummet.Sedan är det en annan historia varför det inte funkar något vidare att gå via lärarna, förmodligen har det mycket med lärarutbildningen att göra och det finns bibliotekarier som jobbat hårt på att få in en fot i lärarutbildningarna, vet ej om det varit framgångsrikt?
-
Kjære svenske kolleger. Jeg jobbet 22 år på Deichmanske bibliotek i Oslo som barnebibliotekar. Her er (og fremdeles er antar jeg) bokprat en viktig del av vår virksomhet. Jag bare undrar: hvordan har dette skjedd? Hvem har bestemt at det skal være slik og har ikke bibliotekarene protestert? Etter å ha lest "Ich bin ein bibliotekar" ac Christer Hermanson trodde jeg ærlig talt at svenske bibliotekarer var stentuffa. (Nei jeg tenker ikke på Oliver (var det ikke det han het?) men hans kolleger!
Bibliotek i Samhälle
Bibliotek i Samhälle 
Lämna ett svar till elis lesebabbel Avbryt svar