Panelen

Om beredskapsarbetet på svenska bibliotek

Har ni, eller har haft, någon diskussion om bibliotekens beredskap för kris eller krig? Har den varit informell eller formell och vad har den huvudsakligen varit inriktad på? Har någon hos er utsetts till ansvarig? Eventuella samarbeten? 

Hos oss skulle jag säga att beredskap är på tapeten och aktuellt, men fokus ligger mycket på att få ut information till allmänheten om vad som gäller vid kris och krig. Biblioteken är kommunens informationspunkter vid kris och krig, och har arbetat mycket med det, där en enhetschef har ansvaret. Sen har det funnits olika samarbeten (Lottakåren som exempel), programpunkter och annan information som handlar om beredskap, från olika perspektiv.

Även internt har det gjorts kompetensutvecklingsinsatser. Jag har inte varit på allt, så har eventuellt missat något, men även där har det mest handlat om andra praktiska frågor än etik. 

Exempel på utbildningsinsatser: Under 2024 bedrev Folkbiblioteken i Lund projektet Bibliotek i beredskap, som finansierades av projektmedel från Region Skåne. Inom ramen för projektet hölls två tillfällen för bibliotekspersonal i Skåne, som tog upp praktiskt beredskapsarbete; krislådor, biblioteket som informationspunkt och beredskapsarbete utifrån ett tillgänglighetsperspektiv, men också om AI och vad det kan innebära för bibliotekets arbete med källkritik och informationspåverkan.

Kan även fylla på att biblioteken deltagit i beredskapsveckan, den nationella temaveckan anordnad av MSB.

Har ni diskuterat problemet hur ni ska agera om beslut som berör er strider mot exempelvis bibliotekslagen eller det som vi kan kalla biblioteksetik? Hur har ni i så fall resonerat?

Formellt finns frågan om beredskap alltså i organisationen, men av vad jag har uppfattat så är diskussionen om biblioteksetik inte med där, och jag upplever inte att det pratas så mycket om det informellt heller. Det känns ju absolut som något som borde diskuteras mer. Jag upplever att det är fortfarande något som känns luddigt och oklart för många, vilka situationer kan egentligen uppstå och vad har vi att luta oss på då? Hur förhåller sig bibliotekslagen till andra förordningar i krig till exempel?

---

Har ni, eller har haft, någon diskussion om bibliotekens beredskap för kris eller krig? Har den varit informell eller formell och vad har den huvudsakligen varit inriktad på?

I slutet av sommaren 2024 fick vi lite kort, skriftlig lägesinformation gällande kommunens insatser för beredskap och om det pågående planeringsarbetet för bibliotekets roll.  Sedan dess har det inte varit något särskilt samordnat som nått oss alla. 

Däremot har Regionbiblioteket i Västerbotten engagerat sig och Johan Sundlöf där satte också ihop en digital studiecirkel som delades upp i 5 tillfällen. Vår enhetschef tipsade oss om kursen och de som hade möjlighet fick anmäla sig. Vi var bara två som deltog från Umeå kommun, tyvärr. Det var cirka 15 deltagare från hela regionen tror jag men vi var nog som mest 5-6 personer som deltog per tillfälle. Men det är förståeligt tänker jag, eftersom det råder en osäkerhet och oklarhet kring hur uppdraget ska fungera i praktiken. Om en fråga är frivillig är det oftast den som har intresse sedan innan som tar sig an det. Det vet vi ju sedan tidigare och kan ta tillgänglighetsfrågor som exempel. Så ja, de som inte naturligt intresserar sig för frågorna får nog i nuläget svårt att själva sätta sig in i, samt prioritera det, i en redan mångfacetterad och ofta stressig tillvaro. Men engagemanget kommer förhoppningsvis öka när det beslutats och kommunicerats tydligare riktlinjer uppifrån.

Temat för studiecirkeln var Barns rätt till information vid kris. Vi utgick från en digital konferens som länsstyrelserna och Barnombudsmannen arrangerade med syfte att säkerhetsställa barns rätt till information vid en samhällskris. Den sändes i november 2022. Det handlade mycket om hur olika aktörer arbetat under pandemin men också i andra händelser, som under terrordådet på Drottninggatan. Vi såg en del inför varje cirkelträff och diskuterade sedan utifrån detta underlag kring bibliotekets roll, utmaningar, ansvar. Mycket bra med återkommande träffar. Man behöver verkligen tid att reflektera både ensam och i grupp, få diskutera tillsammans över tid och inte bara ”gå en kurs” vid något enstaka tillfälle. Större uppdrag kräver ju verkligen det för att man ska kunna få ett helikopterperspektiv, analysera och tänka utanför boxen. Det är ju viktigt att ofta påminna sig om syftet med övergripande insatser.

Har någon hos er utsetts till ansvarig för området? Vad innebär i så fall det ansvaret? 
Ingen har utsetts som ansvarig rent formellt, men jag är den som intresserar mig och fortbildar mig inom detta hos oss, så därför har det blivit jag. Om det sker ett mer formellt ansvarsfördelande skulle det kännas givande och naturligt för mig att ta mig an det.

Vad har ni använt för underlag för diskussionen?
Se ovan. Skulle vilja säga att det är Regionbiblioteket samt mitt intresse för bibliotekets demokratiuppdrag, barnrätt och beredskap som varit centralt.

Har ni gjort några konkreta insatser eller förberedelser?
Jag har planerat in en lovaktivitet/workshop med en brandman/sakkunnig person inom överlevnad och hemberedskap som jag döpt till ”Har du kriskoll?”. För barn 9–12 år.

Samarbetar ni med någon/några? Vilka i så fall?
Jag bad regionbiblioteket skapa ett team på Teams där vi som deltog kan dela erfarenheter och frågor. Vi tyckte alla som var med att det var väldigt givande och hade bra diskussioner och utbyte. Men det är allt. Och att jag nu samarbetar med brandkåren på eget initiativ då.

Har ni diskuterat problemet hur ni ska agera om beslut som berör er strider mot exempelvis bibliotekslagen eller det som vi kan kalla biblioteksetik? Hur har ni i så fall resonerat?
Nej, det har inte kommit på tal riktigt i arbetsgruppen, men det kanske blir annorlunda när de kommunala besluten blir tydligare. I min arbetsgrupp är det centralt att diskutera utifrån just bibliotekslagen och biblioteksetiska frågor och förhållningsätt. Det är inte heller främmande att sådana frågor dyker upp när vi har APT med hela enheten, ifall det nu är något sådant som uppmärksammats. 

Jag upplever att vi har ett öppet och tillåtande samtalsklimat numera som känns sunt och viktigt. Det möjliggjordes mer när vi fick en ny chef för ett par år sedan. Hon är också lyhörd och brukar ta med sig det hon inte kan svara på direkt och återkoppla. Givetvis är folk olika men det finns inte en enda kollega här som inte är riktigt bra på sitt jobb skulle jag säga. Det i sin tur bidrar till att vi kan ge varandra nya perspektiv i olika frågor och det finns ju en förståelse för statlig och kommunal struktur mitt i det också. Det gäller att kunna balansera mellan att respektera beslut och vara lojal, men ändå påverka det som går utifrån bibliotekets viktiga värdegrund. 

Vi hade nyss ett APT där vi tillsammans såg ett webbinarium om fri åsiktsbildning. Bara att besluta att göra en sådan sak som chef signalerar att man tar frågorna på allvar. Det i sin tur skapar bättre förutsättningar för att diskutera mer laddade frågor ute på biblioteken. Nu är ju vi som sagt en sådan typ reflekterande grupp på mitt bibliotek, men det har vi också blivit för att vi tillåtit oss att tycka till och vågat känna av friktion. Så har inte alla arbetsgrupper det, därför blir det extra viktigt att chefer avsätter tid och öppnar upp för diskussioner och också vågar ta ställning. Så kortfattat kan jag väl bara säga att om något strider mot biblioteksetik eller lagen så kommer det iallafall inte gå obemärkt förbi i Umeå.