Efter USA:s och Israels angrepp på Iran spred sig kriget snabbt över Mellanöstern och sände chockvågor världen över. USA:s högsta ledning har uttalat ambitionen att förstörda iransk civil och kulturell infrastruktur – och över 50 bibliotek uppges än så länge ha skadats.

USA:s och Israels krig mot Iran har sedan startskottet 28 februari utmärkt sig för en obarmhärtig krigföring från luften, där US-amerikanska och israeliska angrepp besvaras av iranska robotar och drönare. Kriget inleddes med en ökänd bombning av flickskolan Shajareh Tayyebeh i Minab, då en attack med en US-amerikansk Tomahawk-robot tog livet av minst 170 människor, majoriteten barn. Denna attack tycks vara symptomatisk för kriget såsom det vidare kommit att utvecklas. Samtidigt som iransk infrastruktur har skadats har också hoppet om en ny folklig revolution begravts, i samma takt som bomberna fortsatt falla över Irans gator och torg.

Trots att USA har tagit livet av flertalet iranska ledare, inklusive politiska och militära ledare, har kriget inte mattats av. De som hoppats på att den iranska regimen snart skulle duka under har fått se sig motbevisade. Tvärtom har kriget gjort regimen starkare och kriget utvidgade sig från Iran till Gulfstaterna och Libanon. Samtidigt som raketer fortsätter regna över Iran och skörda tusentals offer har Iran kunnat upprätthålla en effektiv sjöblockad, vilken under den senaste månaden har tvingat den USA-israeliska koalitionen att omvärdera sina mål med kriget.

De inledande förhoppningarna om att underkuva den iranska regimen och tvinga fram en nedläggning av iranska kärnenergiprogram tycks vara grusade, men detta faktum förändrar inte krigets påverkan på civilsamhället till det bättre. Tvärtom har såväl Donald Trump som hans ministrar uttalat ambitionen att tvinga Iran ”tillbaka till stenåldern”. Senast 7 april uttalade den US-amerikanske presidenten på sociala medier hot om att ”döda en hel civilisation”, med hänvisning till Iran och förhandlingarna om vapenvila.

Kulturella institutioner angripna

Reza Salehi Amiri, Irans minister för kultur och turism, varnade redan en vecka före Trumps uttalande för krigets följer för iransk kultur och identitet. Kriget har mellan inledningen 28 februari och början av april skadat eller förstört minst 56 kulturminnesplatser, museer och historiska monument. UNESCO har bekräftat skador på historiska platser och påpekat att de tidigare har tillhandahållit koordinater för dessa platser till alla parter för att undvika skador.

Uppemot 30 utbildningsinstitutioner och universitet har drabbats av angreppen, inklusive Iran University of Science and Technology, Shahid Beheshti University där ett laser- och plasmaforskningsinstitut bombades 4 april, och Sharif University of Technology som drabbades 6 april. Irans minister för vetenskap, Hossein Simaei Saraf, beskriver attackerna som angrepp på ”förnuft och frihet”.

Förutom utbildningsorganisationer har även viktiga kulturella institutioner påverkats och förstörts, såsom Rafi Niya-synagogan – en 80 år gammal och aktiv synagoga i Teheran som skadades allvarligt av ett angrepp 7 april. Den israeliska militären har bekräftat träffen, som skadade fem kvarter inklusive synagogan, och kallar händelsen för en oavsiktlig sidoskada.

55 drabbade bibliotek

4 april hade uppemot 55 bibliotek skadats i kriget. Detta enligt Azadeh Nazarboland, generalsekreterare för IPLF, Iran Public Libraries Foundation, som också uppger att två bibliotek har förstörts helt och hållet: Seyyed al-Shuhada-biblioteket i Zanjan, norra Iran, samt Dehlorans gränsvaktsbibliotek. Generalsekreterare Nazarboland ska vid ett besök vid det förstörda Seyyed al-Shuhada-biblioteket ha sagt att biblioteket innehöll flertalet böcker som var unika och oersättliga, men att biblioteket åter ska byggas upp och ersättas efter förmåga. Hon fördömer vidare attackerna mot landets institutioner och citeras i regimtrogna Tehran Times:

– Att angripa kulturell, vetenskaplig och akademisk infrastruktur utgör i grunden ett angrepp mot en nations hela nedärvda och skrivna kultur.

Kriget har således inte bara riktat sig mot militära mål, utan har enligt iranska officiella källor även riktats specifikt mot civil infrastruktur och mot kulturminnesplatser. Denna typ av angrepp riskerar att leda till en nedbrytning av landets kulturella arv, ett arv bestående av monument, konst, arkitektur och skriftliga spår efter en mångtusenårig historia som angår oss alla – även utanför Iran.