Omslagsfoto: library_mistress
CC BY-SA 2.0

Svensk biblioteksförening har tillsammans med Studieförbunden i samverkan och Folkbildningsrådet sammanställt en ny rapport om biblioteken och studieförbunden. Rapporten, kallad Vid vägs ände?, handlar i grunden om de ekonomiska förutsättningar för folkbildningen och hur det påverkar tillgången till mötesplatser.

Slutsatserna är dystra: Sverige lägger allt mindre pengar på biblioteken. Vi har under nuvarande regering dessutom sett omfattande nedskärningar på studieförbundens verksamheter. Under 2025 har stödet till studieförbunden minskat med 500 miljoner, från 1,8 miljarder år 2023. Det rör sig om omfattande nedskärningar som påverkar möjligheterna att bedriva god verksamhet, och som i hög grad påverkar även biblioteken, eftersom studieförbund och folkbibliotek ofta samarbetar i sin programverksamhet. Inte minst studieförbundens egna verksamheter har i hög grad påverkats negativt, då uppemot 30 procent av Studieförbundens lokaler har behövt stänga ned, helt eller delvis.

Biblioteken drabbade

Även folkbiblioteken har de senaste åren förlorat viktiga ekonomiska stöd. Satsningen Stärkta bibliotek gav åren 2018-2023 mellan 75 miljoner och 220 miljoner kronor i extra pengar, pengar som sedan dess har försvunnit och ersatts med ett mindre bidrag via Kulturrådet på 40 miljoner kronor. Förutom att det rör sig om allt mindre pengar lyfts i rapporten också den kritik som mötte Stärkta bibliotek även under satsningens gång: om riskerna med projektfokuserade pengar och de därtill hörande svårigheterna att bedriva långsiktig och hållbar biblioteksverksamhet.

Ett av resultaten av dessa nedskärningar – vilka ofta påverkar mindre kommuner hårdare – är att vart tionde servicesställe och bokbusshållplats försvunnit sedan 2024. Detta drabbar inte minst landsbygden, där den vardagliga verksamheten blir lidande. Men trots att utlåningsplatserna blir färre ser lokalkostnaderna återigen ut att öka i snabbt takt, efter att under pandemiåren ha varit dalande.

Biblioteken beskrivs i rapporten som en lokal infrastruktur, som förutom bokutlån även fungerar som mötesplatser för språkkaféer, föreläsningar och studiecirklar, samt som resurs för det lokala föreningslivet. Det är viktiga funktioner för demokratisk utveckling och samhälleligt engagemang, men även för integration och kultur. Det är därför särskilt oroväckande att läsa rapportens siffror om bibliotekens totala utgifter: förutom under pandemiåren, som medförde vissa kostnadsökningar, har bibliotekens fasta utgifter ökat endast marginellt sedan 2014 – samtidigt som befolkningen har ökat med 840 000 personer. Slutsatsen är att vi idag lägger knappt 480 kr/invånare på biblioteksdriften, jämfört med nästan 510 kr/invåndare för tio år sedan.

Nedskärningar och ökande ojämlikhet

Många av siffrorna i rapporten Vid vägs ände? förhåller sig på olika sätt till pandemin åren 2020-2023. Stödet till studieförbunden har varit sjunkande sedan 1990-talet, men i och med pandemiåren inleddes en drastisk minskning av stödet som inte har avtagit sedan dess. Detta är knappast unikt för studieförbunden eller ens för Sverige, men det är ändå uppseendeväckande. 

Även Oxfam Sverige släppte nyligen en rapport, om ojämlikhet kopplat till ekonomi och utsläpp, där de visar att klyftan mellan vanliga medborgare och ultrarika växer allt mer. En person från Sveriges rikaste 1 procent släpper enligt rapporten ut elva gånger mer än en person från de 50 procent med lägst inkomst. Att inkomstklyftor och ojämlikhet växer är vid det här laget välbelagt. 2020 förfogade de rikaste 35 procenten i Sverige över 1 480 miljarder kronor, samtidigt som kostnader för “social utsatthet”, såsom arbetslöshet eller flyktingboenden, låg på 31 miljarder kronor. De totala driftkostnaderna för landets folkbibliotek låg vid tiden på 5,3 miljarder kronor, och 2024 är samma summa 5 miljarder kronor.

Resultaten av Svensk biblioteksförenings rapport måste ses i ljuset av den omstrukturering av svensk ekonomisk politik som pågått i mer än tre decennier, och som kan skönjas i marginalerna till rapporten. Redan 2023 rapporterades det att offentlig sektors utgifter minskat från 60 procent till 50 procent av BNP under de senaste 40 åren. Det påverkar allt från vård, skola och omsorg, till folkbildning och bibliotek.

Att kostnaderna för socialt skydd, såsom sjukpenning och arbetslöshetsförsäkring, har krympt alltmer måste alltså anses hänga ihop med de nedskärningar vi idag ser på folkbiblioteken – vilket i sin tur hänger ihop med det faktum att de rikaste i samhället ständigt får fler skattesänkingar och bidrag, och samtidigt blir allt rikare.

---

Svensk biblioteksförening har i och med rapporten också ställt ett antal krav, för att stötta biblioteken och vända utvecklingen:

• Folkbiblioteken får statliga medel som de själva kan styra över för att utveckla sina verksamheter.
• Kommunerna stärker bibliotekens budgetar.
• Nedskärningen stoppas av de statliga medlen till studieförbunden och återför de medel, 350 miljoner kronor, som har tagits bort de senaste två åren.